Jag erbjuder hypnos som en del av mitt psykoterapeutiska arbete.

Hypnos är en psykoterapeutisk teknik som kan användas för sig själv eller tillsammans med andra psykoterapeutiska tekniker. Hypnos är ett förändrat medvetandetillstånd där inkommande sinnesintryck kraftigt begränsas. Samtidigt som uppmärksamheten fokuseras på de suggestioner (förslag, kommentarer och bilder) som ges av hypnotisören. Här skapas en möjlighet att komma i mer direkt kontakt med omedvetna psykiska processer. Sådant som ditt vakna rationella tänkande (självcensur) vanligtvis hindrar dig från att bli medveten om.

Det finns många olika sätt att utöva hypnos. Jag arbetar utifrån de amerikanska jag-psykologernas forskning om hypnos som förändrat medvetandetillstånd och överföringsrelation. Hypnotiska tekniker används då integrerat med psykoanalytiskt orienterad psykoterapi samtidigt som jag hämtar inspiration från Milton H. Ericksons indirekta induktionstekniker.

Syftet med att integrera hypnos och psykoterapi är att förbättra kontakten med de omedvetna delarna av din personlighet och på så sätt vidga upplevelsen av dig själv samt fördjupa psykoterapiprocessen, som då blir mer verkningsfull och genomgripande.

I det syftet kan hypnotiska tekniker till exempel användas för att suggerera fram drömmar. Likadana drömmar som du drömmer om natten. Dessa kan sedan undersökas och tolkas samtidigt som drömmen pågår.

Hypnos kan också användas i syfte att kringgå de psykiska försvarsmekanismerna[1]. Då blir det lättare att komma i kontakt med sådant psykiskt material som man i vanliga fall har svårt att förstå och göra sig en bild av. Eftersom försvarsmekanismer har en tendens att grumla och störa introspektion och självreflektion.

En hypnotisk session börjar med en induktionsfas då man försätts i hypnos. Det brukar upplevas som en allt mer påtaglig och genomgripande avslappning. Uppmärksamheten riktas inåt mot de bilder och sensationer som suggestionerna väcker upp. När hypnostransen är tillräckligt djup påbörjas det psykoterapeutiska arbetet som utgår ifrån de frågor som du behöver arbeta med. Det är inte ovanligt att man under en hypnossession förlorar tidsuppfattningen. Efteråt kan man känna sig utvilad.

[1] Framför allt censuren och den sekundära bearbetningen, bortträngning, rationalisering, isolering, men även det viljemässiga och medvetna undvikandet av obehag.

Referenser

Brown, D. P., & Fromm, E. (2013). Hypnotherapy and hypnoanalysis. Routledge.

Fromm, E., & Nash, M. R. (1997). Psychoanalysis and hypnosis. International Universities Press, Inc.

Gill, M. M., & Brenman, M. (1959). Hypnosis and related states: Psychoanalytic studies in regression. International Univer. Press.